Highly Sensitive Person.

Vet du vad HSP är? Som det står i rubriken betyder det högkänslig person, och med det menas att personen har ett känsligare nervsystem och att hjärnan fungerar lite annorlunda. Det är medfött och sådär 15-20 procent av världens befolkning är begåvade med det. Det är ingen ny bokstavsdiagnos eller trend, det har forskats på hsp i ungefär 20 år. Det är ingen diagnos man får hos läkare eller psykolog, man känner bara igen sig i symptomen.
 
Hur som helst. Jag är hsp ut i fingerspetsarna. Jag ser allt, hör allt, känner allt, känner varje doft och tycker det kan bli väldigt jobbigt med nya smaker. Det betyder inte att jag har supersinnen, bara att jag saknar filter och kan inte "stänga av" ett sinne. Ett upprepat ljud kan göra mig galen. Jag kan inte fokusera på annat när någon i min närhet snorar konstant, tuggar med öppen mun, äter chips(!) eller knackar med en penna eller liknande. Ljud utifrån kan störa mig väldigt, särskilt om grannens torktumlare går på skrynkelskydd eller liknande, dova ljud. Sånt som ingen annan hör eller reflekterar över. Skator och talgoxar är också något som verkligen går mig på nerverna. Jag måste ha öronproppar med mig när jag ska sova borta, hemma ligger de alltid bredvid sängen om de behövs. Däremot kan jag sova igenom kommumhusets larm om nätterna, liksom plogbilen om vintern. Tydliga och jämna ljud går bra.
 
Jag ser ju uppenbarligen inte särskilt bra, men detaljer kan störa mig. Jag har inget större problem med stök, även om jag trivs bäst när det är städat. Jag kan kliva över en väska på golvet för att torka bort en liten fläck på golvet. När jag ska välja glasögon är detaljerna så himla viktiga. Jag måste ha ett par perfekta, det kan vara en liten liten vinkel som känns fel, eller en nyans färg som är för ljus eller mörk. Det tar tid, jag vet precis vad jag vill ha, men det är inte lätt att hitta.
 
Grusiga golv är jättejobbiga, grus i sängen är ännu värre. Allting känns lite extra, skrynkliga lakan och nämnda grus gör att jag inte kan sova, det måste åtgärdas. En liten sticka i tröjan retar mig jättemycket, jag känner ofta när fästingar kryper på mig, är hyperkänslig på huden överlag. Smekningar kan kännas massor, en hand på axeln tycker jag ofta känns hotande. Jag känner dofter, typ alla. För ett tag sen hade jag några tröjor som luktade unket, Andreas kände ingenting, och jag fattade inte hur han inte kunde känna det. Jag tvättade om tröjorna hur många gånger som helst, till slut fick jag bort lukten tillräckligt för att kunna ha tröjorna på mig utan att känna lukten. Starka dofter känns överväldigande, jag har svårt att hitta till exempel doftljus som doftar bra.
 
Men det känns också som att mitt "sjätte sinne" är extra känsligt. Jag är bra på att läsa av människor, jag har en stark magkänsla och jag har oftast rätt i den. Jag påverkas mycket av andras sinnesstämningar och kan inte riktigt skaka av mig obehaget jag får när två personer grälar i min närhet. Vare sig jag känner dem eller ej. 
 
Att vara hsp är både en välsignelse och en förbannelse. Jag önskar att jag hade förmågan att stänga av sinnen lite mer. Att bli överstimulerad så lätt är inte riktigt socialt accepterat, att jag behöver hänga lite med mig själv efter mycket stimulans kan ibland vara svårt att förklara. Jag kan inte så lätt berätta att det är svinjobbigt när folk ska ha mig att lyssna på ny musik en hel kväll, särskilt om de börjar med "du bara MÅSTE lyssna på den här!". Då blir jag anti, eftersom det blir för mycket att ta in. Jag gillar "min" musik, jag letar extremt sällan efter ny sådan. "Min" musik räddar mig många gånger, att få skärma av allt annat och bara höra något tryggt och bekant är nödvändigt. Min pappa är på mig om att jag har hörlurar när jag är ute och promenerar och menar på att jag stänger allting ute och missar naturen. Ja? Det är lite det som är mitt syfte.Jag orkar inte ta in allt.
 
Det är dock ibland svårt att skilja på hsp och social fobi eller symptom på bipolär sjukdom. Att vara dränerad på energi kan vara alla tre och både och. Liksom behovet att stänga av allting och helst ligga i ett mörkt och tyst rum.
 
Nå. Jag vet att flera i min bekantskapskrets identifierar sig som hsp. Jag önskar att det blir mer accepterat och att fler får vetskap om vad det är. Att vara känslig är inget som är dåligt, så länge man inte mår dåligt av det själv förstås. 
 
Någon gång under tiden jag skrev allt det här tappade jag bort vad jag ville säga med det. Det händer lite för ofta för att jag ska vara bekväm med det, att jag tappar tråden. Kanske är jag stressad. Kanske är det ett skov. Kanske är det sköldkörteln som är oskärpt. Kanske...
 
Nej, förlåt. Det här blev rörigt. 
hsp | | Kommentera |

Vad jag går och tänker på...

Det HÄR är vad jag tänker på. Det är vad jag tror att jag är. Eller ja, jag är rätt säker på att jag är en högkänslig person. Nästan allt stämmer, och har gjort i flera flera år.
 
Så. Det tar lite tid att smälta det och försöka hitta ett förhållningssätt, men det är på gång. :)
hsp | | 2 kommentarer |
Upp