utanpersonligtansvar

Japp. Nu sitter jag och luktar HEGA rakbalsam. Ni vet det där gröna i genomskinlig, kantig plastflaska? Min morfar hade alltid det, och jag gillar doften. Vi brukade få litegrann på kinderna av honom, någon gång ibland sådär. Men nu är det inte rakbalsam jag har i ansiktet, utan en ansiktsmask. Den såg ut som yes diskmedel och luktade HEGA. Hm. Men det blir nog bra. ;) I kväll ska vi nämligen lämna hemmets lugna vrå och bege oss till andra änden av stan, till härliga Per och Kattis. Ska bli sjukt kul att komma ut lite! (Och shit, vad jag lät gammal där, men det är bara det att vi har varit så jäkla trötta de senaste helgerna att vi inte orkat med ett dugg.) Present är inhandlad och snart inslagen, alkoholen ligger på kylning och jag är duschad och klar. Tänkte låta skiten i ansiktet torka, ta bort den och sen eventuellt repa upp några varv på raggsockorna jag håller på med. De blev liksom gigantiska i hälen, och det är inte meningen. Det kommer bli oskönt att ha i kängorna. Men i övrigt har jag fått kläm på hur man gör, inte så svårt som jag trodde! :D

Vi fick göra en blixtutryckning tidigare idag, lillasyster hade försovit sig och vi skjutsade upp henne till jobbet, hon kom en hel timme tidigare än hon skulle gjort om hon väntat på bussen. :)

(Okej, vänta nu. Det stramar i NÄSAN. Ska det göra det när man har ansiktsmask på sig? Hm, har nog lyckats få in lite i näsan också. Fuck.)

Igår fick jag äta lunch och vila med mina små änglar på gamla avdelningen. Härliga ungar! Det började fint med att lilla O var arg och inte lät sig tröstas och lugnas av någon annan än mig. Hehe, gamla takter sitter i! Sen blev det lunch, och vi pratade om vad våra pappor heter. En liten skrutt envisades med att hans pappa heter Olle. Men det gör han inte, det är MIN pappa som heter det. Under vilan somnade tre av åtta, strålande! :D

Jobbade över en halvtimme, och det var riktigt mysigt! Fick rädda en ettåring som fått ett sår på läppen och som inte ville bli tagen i av hennes vikarierande fröken, så jag med min erfarenhet (eller så) tog hand om det. Också fick jag en dejt med Jossan på vägen hem. Som grädde på moset hade Andreas lagat middag när jag kom hem, bara att slå sig ner vid dukat bord. Mys å det grövsta! :D Idol i soffan och sen somnade han. Jag var vaken ett tag till. Det är skittråkigt, men standard. :S


Nästa söndag är det för övrigt dags för adventsglögg här hemma, välkomna! :D



Och planeringen pågår för fullt. ;)





Ser dessutom fram emot att träffa folk i kväll, allihop! :D

Dags att dra av det där kladdet från ansiktet och pilla rent i näsan. Hm. Jag borde inte få hålla på med sånt här utan övervakning. ;)

Jaha. Vi går rakt på sak. Jag måste fråga er en sak. När ni borstar tänderna, är ni liksom rena runt munnen under tiden då, eller har ni tandkräm runt om? Jag är absolut en sån som inte kan gå omkring och borsta tänderna, eftersom all tandkräm liksom smiter ut ur munnen och jag ser ut som en rabiessmittad hund eller något liknande. Vad gör jag för fel!? Håller jag tandborsten på fel sätt? Har jag för mycket tandkräm? Är min mun konstigt formad? Andreas är har inget gegg runt munnen, det är bara jag som drägglar tandkräm. Förstår inte, men vill gärna ha en förklaring! ;)

Nå, underbara C då. Igår när jag klev på bussen i Danderyd fick jag syn på den där kvinnan som är så himla outstanding. Hon satte sig på ett ledigt säte och jag slog mig ner bredvid. Jag var sjukt trött, men hon får mig att må bra och jag saknar verkligen att umgås med henne! Vi pratade hela vägen till Norrtälje och ja... Jag förstår inte hur hon kan vara så bra som hon är! Jag är avundsjuk. Hon har kloka svar på allt och när hon ler så lyser hela världen upp. Tror jag är lite smygförälskad. :P I vilket fall bestämde vi att vi ska gå och se New moon nästa vecka eller så, och det gör jag gärna! Nog för att jag tycker om att gå på bio med Andreas, men det känns som att det är en tjej-film, så då går jag väldigt gärna med C. Och ta en drink eller två efteråt kanske? ;)

Idag fick jag gå ner och vara vikarie hos mina små stjärnor på min gamla avdelning. Härliga ungar! Både samling, lunch och vila hann vi med. :) Innan detta hade jag också haft rörelse med barnen på min avdelning, och jag är sjukt imponerad. De hängde med på ALLT! Strålande tider! :D



Nu måste jag göra klart min mössa så jag kan börja om med raggsockor åt älsklingen. Förresten har jag fått en ny jacka idag! :D Röd, varm och vattentät, kan det bli bättre? :D

Ledig dag mitt i veckan är underskattat. Enligt mitt nya schema jobbar jag måndag - tisdag och torsdag - fredag. Är faktiskt himla skönt. Jag behöver den dagen för återhämtning. Dock har jag inte särskilt mycket för mig de här dagarna. Idag har jag bara sorterat upp mina garner och lagt dem i nya lådan för garner. Haha, snacka om seriöst! :D Skulle egentligen rensat upp bland alla saker i köket, men tappade liksom sugen. Får ta det en annan dag.

Annars då? Jotack, det rullar! Fick hjärtsmält av älsklingens fina ord i bloggen igår, och förstår hur jävla mycket han betyder för mig om och om igen.

Senaste veckan har mitt hjärta fått för sig att det ska slå tokhårt om kvällarna, sådär så man verkligen känner att hjärtat faktiskt slår. Varje slag. Det är en knäpp känsla.

Pillade lite på Andreas huvud i kväll, tog mig en titt på såret och det ser sjukt fint ut! Tror inte att ärret kommer synas så mycket alls, och styngnen kan vi definitivt ta bort till helgen. Tror till och med att jag ska göra det själv, under överinseende av mamma Undersköterska. Ja, Andreas mamma alltså. ;)

Planerar för lucia-myset som är på gång. Alla vidtalade är positiva, alltså familjen och svärföräldrarna. Härligt!


Nja, nu är det ju faktiskt Greys på tv, så det blir till att glo på det i stället. :)

Helvete vad svårt det ska vara att få tag i en kladdkaka från Frödinge i den här stan! Eller ja, okej, vi var till tre butiker, och sen nöjde vi oss med en från Ekströms i stället. Men den var inte alls lika god. Fuck. Och nej, vi bakade inte en egen eftersom vi inte hade något socker hemma, och ja, vi hade kunnat köpa det i stället för färdig kladdkaka, men nej. Vi ville ha en färdig. Så det så. ;)

I alla fall. Vi har vaccinerat oss mot bacon-feber. Tror att vi smet före i kön, men jag vet inte, och ingen sa till oss, så vad ska vi göra? Fick sjukt jävla ont i armen efteråt, men ingenting annat. Andreas fick dock feber och blev allmänt dålig, och var hemma från jobbet i tre dagar. Fast det är klart, sista dagen var för att han fick ryggskott några minuter innan han skulle operera bort en knöl på huvudet. (Nej, inte näsan.)

Jag har börjat jobba halvtid igen, och det är skönt som fan! Saknar att jobba med mina söta småbarn, men det är en vanesak. :) Forden har fått vinterdäck, Golfen är såld (härliga tider) och livet flyter på. Fika med Sassa idag, trevligt. :) Hittade en julgranskula som Andreas ska få till jul. Var också hos läkaren som tyckte att jag var på rätt spår och rekommenderade vitaminer och mineraler, så det är inköpt och första tabletten är svald. Andreas fick Man-pills på en gång, så han också kommer i balans. :P

Skräprummet är också helt klart sånär som på en soffa som måste hämtas i Finsta, men det är snart gjort så snart vi fått tag i ett släp och en bil med krok. ;) Men bilen kunde vi visst låna av svärföräldrarna, härliga tider! :D Det blev så himla fint, men oj vad vi har sprungit på IKEA och handlat saker, och skruvat och skruvat och skruvat. Men det blev som sagt bra till slut, och det var ju det som var tanken. ;)

Mår lite konstigt idag, illamående som kom efter middagen (vilket kanske kan bero på att jag som vanligt kastade i mig maten) och nu i kväll har jag nån sorts hjärtklappning och är lite yrslig. Fast kanske behöver jag dricka lite extra vatten bara. :)


En sak jag måste lära mig i vinter är att köra bil trots att det snöar lite. Jag är så in i helvete kör- och åkrädd att det tar mig en kvart extra att ta mig till jobbet om jag tar bilen. Det är inte okej. Så det måste jag träna på.


Dessutom har jag omvärderat ganska mycket igen. Det finns en del personer som jag kanske borde ge en eller ett par chanser till. Det är nog jag som varit lite för snabb att döma, trots att jag inte brukar vara det. Kanske är det dags att försöka se till de positiva sidorna i stället för de negativa, och försöka förstå vad som ligger bakom?

Mm. Jag tror att jag faktiskt borde ta och krypa till sängs, så jag är någorlunda pigg i morgon bitti. Skjuts till jobbet, det gillar vi! Ska komma ihåg att ta med mig spegeln också. ;)


Undrar varför jag ser lite suddigt, konstigt? Kanske dags att kolla synen igen, blir sjukt bländad av bilarna när jag kör i mörkret, tycker att alla idioter har helljuset på. ;)


Hörs senare! :)

Nu är Pecka såld! :D Känns faktiskt sjukt härligt, och jag är övertygad om att Angelica kommer ta väl hand om honom. :)

Lillasyster tittade förbi och bakade en paj som vi inte får äta av. Hon påstår att den ska vara till kören i morgon. Jaja, vi får väl se om den finns kvar. :P

Skräprummet är nymålat, det blev hur fint som helst! Till och med listerna är utan färgstänk nu, härliga tider!


I övrigt händer inte mycket, nästa vecka börjar jag jobba igen, på halvtid. Ska bli skönt att sätta igång med det igen.




Thuns på lördag, och kanske ett besök i Krisslinge i morgon? Vi får la se.

Ska montera vidare på den där jävla tröjan nu. ;)

Här ska banne mig säljas bil! Det kommer definitivt prutas, det är jag övertygad om, men det gör inget. Vad fasen, man lägger inte ut en bil på annons utan prutmån! ;) Men jag blir alltid lite nervös när jag ska sälja saker, bara för att jag är KASS på att göra det! Bläsch, jag borde helt enkelt ta mig i kragen och skärpa till mig. Hoppas Andreas hinner hem för att vara med och vara den hårda killen, medan jag är mjukisen som sympatiserar med köparen och vill vara snäll. ;) Men ingen kan i alla fall säga att bilen inte är fin nu, för jävlar vad vi har putsat och polerat den! Wax on - wax off. Borde nog göra det på Forden också...

Var på jobbet en sväng idag och hälsade på, mysigt! Fick lunch också, det är alltid bra. :) Och glada barn, trots regnet.



Uäh, jag har lite hjärtklappning, vill ha bilen såld, vill att de ska älska bilen och vilja betala massor för den! En tjej hörde av sig igår via mailen och var intresserad, men det beror på vad den här killen bjuder, bjuder han under så får hon ta den i stället. Man vill ju bli av med den också, så slipper man ens fundera på försäkringar och parkeringar och sånt. Anna ska ha världens största tack för att hon lånat ut sin parkering till oss, tänk vad folk är snälla!



Så. När bilen nu är snygg och fin, så borde vi alltså ta tag i lägenheten också. Men det är inte riktigt lika roligt. Den blir ju stökig så fort man städat. :P Men tvätta måste jag ju göra!


Åh, lagom osammanhängande det här, men vad fasen, jag är nervös! :P



Håll alla tummar och önska mig lycka till!

Vi har spelat tennis (jag förlorade) och diverse andra spel där det blev oavgjort. Härligt! Skitväder ute, men i morgon ska bilen fixas och läggas ut! Köp köp köp! :D

En mysig lunch på stan blev det idag, och sen pannkakor till middag. Fan vad vi är bra!





Nej, kudden under armen nu. :)

Sov som en gris när Andreas gått till jobbet i morse, vaknade några timmar senare och var utvilad. Härligt! Dock somnade jag på soffan nu på kvällen i alla fall. Jag skyller på att Andreas hämtade täcket åt mig eftersom jag hostade. Förstod inte riktigt logiken i just det, men skönt var det i alla fall! :D Och jag sov gott någon timme till. Andreas somnade fint bredvid mig och vaknade lagom till Hells Kitchen. Tisdags-programmet framför alla andra. :)

I morgon ska jag ringa läkaren och fråga hur vi ska gå vidare nu, har funderat mycket på det där de här dagarna. Hoppas vi kan resonera oss fram till något bra. Ger inte mycket för läkaren jag träffade i går, hon var alldeles för snabb, enligt mitt tycke. Men får se vad min läkare säger.

Snön föll idag, men det var ju plusgrader, så det var bara blask. Inte gör det mig något, det kommer mera! Och jag vill helst ha hunnit kasta på vinterdäcken innan det blir halt och slinkigt på vägarna.


Som ni märkt snurrar mina tankar kring människor just nu. Vilka jag vill ha i min närhet, vilka jag absolut inte kan lita på, vilka jag är glad att de finns hos mig. Ännu tydligare kommer det bli senare. Men, de personer som jag umgås med idag, eller som jag vill umgås med (S, du är inräknad bland de jag vill umgås med!) är sådana människor jag vill ha i mitt liv. Kanske borde jag bli tydligare, men jag känner å andra sidan att det är viktigare att tala om för de jag vill träffa att de är viktiga, än att berätta för de jag inte gillar att de inte ger mig något. I och för sig, folk måste inte ge mig något för att jag ska umgås med dem. Men jag tror ni fattar vad jag menar.

Jag har gått igenom något som var tungt och jobbigt, vissa vet vad det handlar om, andra har snokat rätt på det, och de som jag själv berättat för är sådana som jag vet bemöter mig med förståelse. Sådana som kan sätta sig in i situationen och inte börjar snacka bakom ryggen på mig och sprida det vidare. S visste på andra vägar, men det är också en person som skulle vara den första som fick veta, om situationen varit annorlunda än den varit.

Det jag vänder mig emot är att en del snokar reda på saker som de inte har med att göra. Och om man får veta saker om någon som man kanske inte borde veta egentligen, så berättar man väl inte vidare och pratar om det med andra? Det gör ont att det pratas om något privat (och smärtsamt!) bakom min rygg. Särskilt när det är personer som jag vet inte bryr sig om mig och mitt välmående. Självklart påverkar det här Andreas också, och jag vill inte ens veta hur det måste kännas för honom. Personer som påstår sig vara hans vänner pratar bakom hans rygg också. Jag blir arg å hans vägnar.

Förmodligen kommer det aldrig att ändra sig, men då kan jag åtminstone välja att ignorera dessa personer. Jag har det valet. Jag har inget utbyte av att umgås med personer som går bakom ryggen på andra. Och självklart, alla skvallrar ibland, jag också. Men man väljer vad man pratar om, och med vilka, och dessutom låtsas man inte vara kompis med någon som man tre minuter tidigare pratar skit om.



Nej, o'boy och soffmys framför tv:n.

Jag kände bara att jag nog ska göra ett litet förtydligande. Det är få personer som jag känner att jag inte vill ha med att göra, väldigt få. Många ignorerar jag bara. Men S, till exempel, jag är glad att det var lördag i helgen! ;)

Och ni andra, som inte på något sätt är inblandade, jag gillar er!

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Fick igår vissa rykten bekräftade, och denna bekräftelse stärkte mina tidigare känslor. Vissa människor vill jag helt enkelt ha med att göra, det är så enkelt. Det finns anledningar till att jag drar mig undan från en viss sorts människor, och det är helt enkelt brist på tillit.

Gårdagen var jäkligt kul, trots detta. ;) Fast vi insåg väl att när vi kom hem så märkte vi att vi inte riktigt klarar av samma tempo som tidigare. :P

I morgon ska jag nog försöka få ordning på bilen, det lilla som är kvar. :) Dessutom blir det fika på eftermiddag och sen middag på kvällen. Dessutom möte på förmiddagen. Shit, mycket på agendan! :D



Japp, återigen tänker jag på vad det är för folk som omger mig. Vissa skulle jag utan tvekan kunna kapa banden till rakt av. Och vissa personer kommer definitivt uteslutas.

Fan, vad jag mår skit! Har tryckt spellistorna fulla med låtar som borde göra någon skillnad, uppåt eller neråt spelar ingen roll, men det måste hända något, jag kan inte stå och stampa på samma ställe. Antingen får jag dimpa i backen rejält eller så får jag börja klättra uppåt. Skjuta ifrån mot botten, eller börja simma nu, tack.

Jag önskar att ingenting av det inträffade hade hänt. Jag önskar att jag vore lite starkare.



Fuck this.

Jag vill berätta, men jag kan inte. Inte nu.



Dagen har varit jävligt tung, kvällen har varit värre.




I morgon måste det vara bättre, annars går jag nog under.

Jag vet inte.






Ibland känns det som att det vore skönt att skippa allting.










I morgon kommer det en gubbe och ska titta på elementen, det är  jag osugen på.

Fy fan vad jag är trött idag. Har i legat ner i stort sett hela dagen. Hopplöst fall... Antar att det är bättre i morgon?

Älsklingen är dock lika trött, så jag antar att vi kommer gå och sova direkt efter Efterlyst...


Vet inte alls vad jag ska skriva idag, men jag kände att jag borde göra ett litet inlägg i alla fall. ;)

Underbara Karin skrev så fina ord om mig i sin blogg att jag blev alldeles varm i kroppen och fick lite blöta ögon. Det var en liten sak för mig att göra, men det glädjer mig att det blev så varmt mottaget. Tack, fina Karin! :D

När jag satt vid frukostbordet idag kom jag att tänka på en så enkel sak som mat. Det är väl ingen nyhet att jag har ett lite skevt förhållningssätt till mat och ätande, även om jag har blivit så mycket bättre genom åren. För mig är mat bara ett sätt att hålla mig levande, och jag har så mycket lättare att tala om vad jag inte tycker om än att tala om vad jag verkligen tycker om. Självklart tycker jag att saker är goda, jag kan vara sjukt sugen på vissa saker, och jag äter hellre en del saker än andra. Om jag ska handla tillsammans med någon annan och valet står mellan två maträtter eller två varianter av samma vara (bröd till exempel) så har jag ytterst svårt att säga "jag tycker det här är godare" om någon sort. Jag säger hellre "det där är godare", så har jag effektivt brutit loss mig själv från smaken. Jag vet inte vart det kommer ifrån. Jag kan också få hjärtat sprängfyllt av ömhet när någon jag tycker om väljer ut något efter egna smaklökar. När jag börjar tänka på hur älsklingen väljer godis eller mat, eller för den delen, fikabröd, så övermannas jag av en känsla av att jag måste krama halvt ihjäl honom. Senast hände det igår, när vi var på ön.

Jag förstår inte riktigt mig själv där. Men att bli så till sig över något fullständigt normalt (hey, vem väljer något han eller hon INTE tycker om?) är väl kanske inte helt okej. Eller så är det bara för att jag själv inte är sån. Jag är så förbannat mån om att det "ska se bra ut" att jag inte alltid äter det jag vill ha, eller kan stå för att jag tycker om det. Självklart, här hemma äter jag ju det jag vill ha, kan tala om för älsklingen att jag bara måste ha sura godisar NU, annars dör jag nog, och kan också snabbt tala om vad jag är sugen på för mat. Men att se på när han köper en burk sparris, bara för att han tycker om det, och att han äter det, utan att jag gör det, får mitt hjärta att svämma över av kärlek. Kanske är det avundsjuka? En önskan om att kunna göra likadant? Köpa något som bara JAG tycker om, och äta det som jag vill, utan att bry mig om vad andra ska tycka...

Glupska människor har jag svårt för. Att bara trycka in mat eller småäta konstant ger mig en bild av att personen i fråga inte kan kontrollera sig själv, och det är det värsta jag vet. Kontroll är viktigt för mig, och ibland går det över i sjukliga tendenser. Det kliar i fingrarna när älsklingen viker ihop kläderna, jag vill göra om det! Men jag behärskar mig, och tränar på att låta saker och ting vara. Vad fan spelar det EGENTLIGEN för roll om mina tröjor inte är vikta exakt som jag brukar göra? Och vad spelar det för roll om hans tröjor inte är "rätt" vikta? INGEN!!! Som sagt, jag tränar på det, och jag är helt säker på att mitt kontrollbehov och mitt ätbeteende går hand i hand.


Vi var på ön i helgen. Andreas kom med förslaget tidigare i veckan, och efter några samtal angående logistiken så packade jag väskorna och vi åkte ut. Härligt! Vi eldade hö i massor, körde fyrhjuling och tog det allmänt lugnt. Gud, så jag behövde det! Hann med att läsa ut en bok också, jag ville inte ta hem den från ön, så jag gav mig fan på att läsa klart den medan vi var där, och det hann jag också göra. Sängen var för smal för oss båda, men vi vägrade som vanligt sova i varsin. Det går inte.

Av någon anledning har vi båda blivit mycket mer hungriga på fysisk kontakt. Vi tar i varandra ännu mer nu och sover nära varandra varje natt. Just sovandet har nog i och för sig att göra med att det är svalare på nätterna nu, så man kan skedas utan att svettas ihjäl. Jag längtar efter honom konstant, och jag behöver vara nära honom jämt. Aldrig i hela mitt liv har jag känt att det är så jävla rätt. Han är min andra halva, och mitt syre. Jag älskar hans sätt att hela tiden se till att jag har det bra. Hur självklart han tar sig an alla uppgifter som läggs för honom, de små blickarna han ger mig, hans pillande i mitt hår innan vi somnar... Och att han tycker om min familj är helt underbart. Det är också jävligt skönt att de har tagit honom till sig...

Att ha hans ring på mitt finger är något som jag är glad över, varje dag. Att veta att det är han och jag resten av livet gör mig lugn.

Han är mitt liv, helt enkelt.



En bild som känns så väldigt mycket vi. Rätt mycket larv, men oändligt med kärlek.