Så. Jävla. Mätt.


De senaste dagarna har bestått av konstant ätande. Så för att inte bryta den trenden slog vi till med GEWF idag. Kan meddela att jag nu inte behöver äta på en vecka. :) Leon fick följa med (jag kollade med värden först såklart) och som vanligt skötte han sig exemplariskt. Han hojtade lite när han blev hungrig, men i övrigt höll han sig lugn. Sov till och med ibland. Bästa ungen i världen tror jag. :)

Nyårsplanerna verkar ta form, och det gillas!

Jag älskar att folk är så naiva, så blåögda, så godtrogna, så korkade. På nätet kan man verkligen hitta vad som helst.
Det är folk som undrar om det funkar att bara dricka kaffe för att gå ner i vikt.
Folk som inte skäms att berätta att de lämnar små ungar ensamma i bilen mitt i vintern med -15 grader.
Folk som anser att folk är dumma i huvudet för att de inte hjälper till att bära deras bagage när de packat för mycket.
Folk som tror att ett kliande öga är ett tvärsäkert graviditetssymptom.
Folk som anser att det är helt normalt att röka och amma, eller ännu värre, att bära sitt barn i bärsele (för det är viktigt att bebisar får vara nära sin mamma) och samtidigt röka.

Ja, listan kan göras lång. Det som är mest spännande är människor som inte kan förstå sin egen del i saker som händer. Som skyller ALLT på andra, ingenting är deras fel, inget ansvar ligger på dem, eftersom "man måste ju få säga vad man tycker". Eh... Javisst, säg vad du tycker, men gör det på ett sätt som inte är tok-aggressivt. Det finns människor som blir uteslutna ur stora sällskap, eftersom personen inte kan uppföra sig. Folk ledsnar på att någon styr och ställer och är otrevlig. Tyvärr drabbar ju oftast detta inte bara personen som man tröttnat på utan även dess partner. Jag tänker att man borde reagera om man plötsligt inte alls blir inbjuden till lika många event som "vanligt", trots att "alla andra" blir det. Men nej, i stället börjar folk jiddra om att alla andra är sjuka i huvudet. Och det här läser man om dagligen på olika ställen på nätet.

My God, fattar folk inte? Självklart beror det ibland på missförstånd, på att någon i sällskapet skapar konflikter och problem som inte finns och fryser ut någon annan, men jag kan inte låta bli att tänka "och vad har du gjort för att det här ska hända? Vad är din roll i det hela?" Jag vägrar köpa en historia rakt av, jag vill veta lite mer bakgrundsinfo innan jag ger mitt stöd. Snålt? Nja... Folk gör det lite för lätt för sig tycker jag...



Ja ja. Jag ska försöka sy mig en vävd långsjal, gissar att trikåsjalen inte kommer vara så bra så länge till. Det känns redan lite svajigt. Skruttet växer ju så förbaskat. :S


Allmänt | | Kommentera |

Strålande jul...


Julen har kommit och gått. Jag ska börja med att svara på en kommentar.

Natalie; nej, jag har faktiskt inte lyssnat på den alls när jag var gravid, och inte så mycket sen han föddes heller. Det är något med melodin som verkar bra tydligen. :)

Vi hann med att köpa alla julklappar, och jag fick iväg en bunt julkort också. Strålande! Dagen innan julafton åkte vi till storasyster i Uppsala och bytte julklappar, käkade julmat och byggde ihop barnens leksakskök. Mysigt och avslappnat! Syster hade gjort galet god knäck också. Visst är det tillåtet att göra knäck även efter jul väl?

När vi var hos syrran så fick Leon prova att sitta i deras barnstol. Fullträff direkt! Han gillade det skarpt, och även om han inte orkade sitta så länge (han kan ju inte sitta utan stöd ännu) så var det en glad bebis som satt med vid bordet. Nästa gång vi kommer till Ikea ska vi nog passa på att köpa en egen, så slipper han sitta på golvet medan vi äter.

Julaftons morgon började med att vi mötte upp mamma och mina småsyskon utanför Flygfyren och lämnade över ett paket som skulle med till Uppsala (de var på väg dit) och sen åkte vi till Andreas föräldrar. Hans äldsta bror med familj kom dit också, och sen åt vi mat. Herregud, det tog aldrig slut! Kändes som vi åt konstant. Men gott var det förstås! :) Framåt två lämnade vi huset, mellanlandade hemma för att hämta upp min familjs julklappar samt packa en väska för övernattning och sen körde vi hem till mamma. Där var även mina småsyskon, pappa var infrusen på ön och kunde inte komma iland. Glögg, mera mat, tv-tittande, fika, paketöppning och kortspel. Vi satt uppe till två-tiden, sen gick vi och lade oss. Leon hade somnat långt tidigare och sov hela natten. Jag vaknade efter någon timmes sömn och hade sån galen frossa. Sjukt! Tog till och med tempen eftersom jag kände mig febrig, men ingen feber inte. När jag varit uppe en stund blev det bättre, så kanske var jag bara kall och jävligt mätt? ;)

Dagen efter spelade vi också kort, tittade på film och åt. Hehe, hade tänkt ta en promenad också, men det blev inte av, ingen orkade. Jag blev ledsen när jag fick veta att min lillasyster slängt lite av mina saker, eftersom hon tyckte de var fula. Skitsaker som inte alls är svåra att ersätta, men de hörde till en sak jag fått i present, och dessutom var det mina. Man behöver inte kasta saker som man inte gillar när man fått låna ett helt möblemang, det räcker väl för fan att lägga undan det!? Nej, usch. Jag vet att det är töntigt, men jag blev ledsen ändå, känns som ett tecken på total avsaknad av respekt för andras saker. Tror att jag kommer att hämta upp alla mina saker som är kvar så behöver jag inte oroa mig över att saker och ting inte finns kvar sen.


Nej usch, jag behövde bara få ur mig det där. I morgon är det dags för GEWF, Leon får följa med. Skönt att han är så lätt att ha med sig. Måste säga att jag liksom egentligen bara ser fram emot att den här veckan tar slut, då är det kalas för lillebror som fyller år, nyårsfest och sen dröjer det inte länge förrän både kören och syjuntan startar upp igen. :)

Men nä. Nu i kväll möblerade vi om vardagsrummet, tror det blev bra.
Allmänt | | Kommentera |

Lucia.



För att uppmärksamma luciadagen så fick Leon på sig en pepparkaksdräkt idag, men tillhörande huvudbonad. Behöver jag ens säga att han nog var det sötaste jag sett? Innan han föddes så tänkte jag alltid att jag minsann inte skulle hålla på och klä ut mina ungar. Men vaffan, om några år kommer han ju vägra vara pepparkaka, så jag får passa på medan han inte kan protestera! :D Till mitt försvar ska sägas att dräkten är i velour och ser ut som en pyjamas i modellen, mjuk och skön, och mössan gick ner över öronen. ;)

Vår finaste lilla pepparkaka.


Vi tog en sväng på Öppna Förskolan först, men gick efter nån timme då vi skulle till bvc. Varken vägning eller mätning, det var bara ett samtal. När Andreas slutade jobba kom han ner och mötte oss, så gick vi en vända på stan och köpte några julklappar. Bara fyra kvar! :D Men jag måste ju ta tag i julkorten också... Får nog bli morgondagens projekt...

Har haft lite strul med nappflaskor här hemma, de som haft bra nappar har varit kassa i utformningen, och tvärtom. Och inte går det att bara byta nappar heller. Höjdpunkten var en flaska från Esska som knögglade ihop sig när jag skakade ihop ersättning på nykokt vatten. Inte okej, med en knölig flaska är det svårt att mäta mängden vatten, vilket är rätt viktigt för att lilla älsklingen inte ska få ont i magen. Men efter ett mail till Esska landade det två nya flaskor i brevlådan. Tack för det!

I övrigt så har jag lyckats sticka ett par raggsockor åt Leon, superbra att bara trä på utanpå strumporna när vi ska åka vagn. Jag har också påbörjat en virkad sjal åt mig själv, samt beställt tyg till två bärsjalar i microfleece. Anledningen till att det blev just microfleece är att det bara är att torka av om man har en kräkbebis, och den torkar snabbt. Dessutom är det mjukt och fint, och ett stort plus är att man slipper fålla kanterna. ;)

Lill-fisen är för det mesta väldigt nöjd, om han är grinig så beror det för det mesta på akut hunger, en kissig blöja eller att hans föräldrar tagit på honom ett par byxor som klämmer (har hänt ett par gånger...). Möjligen är det för varmt också, då kan han bli rejält sur! När han blir ledsen så finns det ett sätt att få honom att tagga ner en smula, lagom för att kunna ta sig genom trapphuset utan att bli döv till exempel, eller hinna värma en flaska ersättning... Man sjunger helt enkelt Koppången för honom! (Snälla, lyssna, den kan gå i bakgrunden medan ni läser klart eller kollar facebook!) Det är inte den enklaste sången direkt, och omfånget är gigantiskt. Jag själv har inte så stort omfång, så det blir en del oktaveringar och falsett-sång, men målet är att Leon ska lugna sig lite, och det gör han också! Sjukt häftigt egentligen. Sov du lilla videung funkar också, till nöds, men Koppången är favoriten.



Näej, nu är det dags att hoppa i säng, båda killarna sover sen länge, den ena i sin säng, den andra i soffan. Diska ur lite flaskor så det finns till Leons frukost bara, så är vi redo för en bra natt. :)
Allmänt | | En kommentar |
Upp