Nej. Bara nej.
Jag borde fan göra något vettigt. Men jag orkar inte.
Jag orkar inte. Och jag vill inte.
Jag vill hellre springa, skrika, bråka och tjafsa. Men jag gör inte ens det. Jag är tyst och snäll och håller käft. Som det ska vara.
Det här kan vara det mest märkliga och osammanhängande jag skrivit, men vet ni? Jag skiter i vilket i kväll. I morgon ska jag träffa Joakim, och jag tror att jag behöver det. Jag behöver hans hjälp att sortera och rensa.