Gnäll...
Behovet att skriva finns. Men allt är så jäkla rörigt i huvudet, jag får inte någon ordning på tankarna.
Min läkare ringde idag. Varken hon eller jag gillar att prata i telefon, ändå lyckades vi prata i drygt 17 minuter. Mycket är sånt som jag knappt minns nu. Men hon är bra, och skitjobbig. Hon nöjer sig inte med ett "det är sådär" på frågan hur det är. Hon vill ha en siffra på ångestskalan. När på dygnet det är som värst, när det är bättre. Vad jag gör för att avleda dåliga tankar, hur påträngande de är och om jag vet att jag ska ringa S:t Göran utanför kontorstid? Det är ganska påfrestande, men idag kunde jag faktiskt vara ärlig i större utsträckning än normalt. Det funkade bättre om jag kunde blunda och slapp hålla i telefonen. Det går som smidigare om hon inte behöver dra ur mig vartenda svar.
Theralen hjälper inte som det ska längre. Jävla skit.
Nej, idag blir det inte bättre än såhär. Sorry.