Två månader sen.
Det går segt. Jag sover mycket. Jag har en hel del ångest som jag inte låtsas om.
Jag sover. Och sover.
Två bra saker med att sova mycket;
1. En äter mindre (ingenting).
2. En slipper tänka och må dåligt.
Två dåliga saker med att sova mycket;
1. Det blir lite snett att ta morgonmedicinerna klockan 15...
2. Ingenting blir gjort på hemmaplan.
Vissa dagar är sämre än andra, en del dagar är helt okej. Jag har börjat träna (kan man säga så fast man bara varit på gymmet en gång so far?) och jag har anmält intresse för att börja arbetsträna. Det senare kan jag ångra tusen gånger om vissa dagar.
Hur som. Jag är värdelös på att höra av mig till mina vänner och bekanta, men jag blir så himla glad när någon enträget frågar om jag vill fika eller ses, oavsett om jag svarar eller ej. Det betyder massor att ni fortfarande orkar höra av er, trots att jag inte förtjänar det! <3
Nu är klockan väldigt mycket i mitt huvud, dags att gå och sova.