Tomt.

Tidigare idag hade jag massor av uppslag till nytt inlägg här. Nu är det helt tomt.

Jag pratade med Andreas idag om viktiga saker, ett samtal som förhoppningsvis gör saker och ting lite lättare.

Något jag är fruktansvärt trött på är att inte få bli frisk någon gång! I måndags fick jag Citodon utskrivet för att jag fortfarande har så jäkla ont efter förlossningen och för att Alvedon och Voltaren inte hjälpte längre. I tisdags kväll fick jag åka ner till akuten när jag fick galet ont i bröstet och tungt att andas. Sjukvårdsrådgivningen trodde det kunde vara en allergisk reaktion på Citodonet som jag tog en kvart innan det onda började och ville att jag skulle åka ner till akuten, så det gjorde vi. Snabbaste besöket ever, det tog en kvart från att vi kom dit tills vi satte oss i bilen och åkte hem igen. Det var gall-spasm (kul namn!), en reaktion på tabletterna, helt ofarligt men smärtsamt. Så jag fick recept på Diklofenak i stället, det ska förvisso tas bort från apoteket eftersom det tydligen inte är så jäkla bra alla gånger, men det hjälper, och går inte över i modersmjölken heller.
Men helt bra blir det inte. Jag längtar tills det blir bättre!

Leon har varit sjuk också, och är fortfarande. Förkyld som en tok, så i onsdags fick vi åka till Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna. Han fick inhalera koksaltlösning och blev bättre. Han hade ingen feber, hade gått upp i vikt (150 gram på två dagar!) och hade inget RS-virus. Bra! Däremot bajsade och kissade han på sköterskorna. Förmodligen en liten protest mot att kläs av naken och få en termometer i rumpan. ;) Så nu kör vi på näsdroppar och koksalt, så han kan andas lite lättare.


Nej. Det här blir inte bra. Jag går och lägger mig i stället och hoppas på att det blir bättre i morgon. :S
Allmänt | |
Upp