utanpersonligtansvar

Jag är fortfarande sjukskriven, har varit det i över ett år nu. Å ena sidan känns det skönt att få gömma sig hemma, å andra sidan vill jag få vara en del av samhället, så att säga. Men kanske att det börjar vända, möjligen. Det är bara det att det tar sån tid! Och tålamod är inget jag är begåvad med. ;)

Ungarna mår bra, de växer som ogräs och hela tiden upptäcker jag nya sidor hos dem, det är så himla kul! De sjunger ofta och mycket, Leon klär ut sig till Darth Vader, Tilde står upp på gungan och gungar så högt att jag blir nervös. Ella cyklar och cyklar, och läser böcker. Det är roligt att se att tjejerna är ganska olika till sättet, på samma sätt som när de var yngre, Ella är lite mer framåt och mer social, medan Tilde är känsligare och mer tillbakadragen. Jag ser fram emot att se alla barnen växa upp, jag är nyfiken på vilka de kommer bli. 

Idag har jag varit hos Tova, min naprapat. Jag har haft lite ont i ryggen ett par veckor, men inte sådär galet ont att jag inte kan röra mig. När hon var på och klämde, drog och pressade sina armbågar på de ömma musklerna höll jag på att skrika rakt ut. Fy fan vad det gjorde ont! Hela ryggen spände sig, och hon påminde mig om att andas, till slut släppte det värsta och jag kunde andas normalt igen. När hon var klar var jag yr i huvudet och hade ont, nu har jag mest bara ont i ryggen. Får se om jag står ut i en månad eller om jag ska ringa tillbaka tidigare. 

Det regnar och blåser som fasen ute, men i morgon ska vi ut till mamma och ta en tur i skogen. :)