Lämna blod.

Jag lämnar blod, det känns självklart för mig. Jag är relativt frisk, det jag kämpar med är inget hinder för blodgivning, har ett bra hb och jag är inte rädd för nålar, så det finns ingen anledning att låta bli tycker jag. Det går ju snabbt, man får en tröja eller något annat, fika och en hälsokoll. Och man gör en insats för någon annan. Efter tvillingarnas förlossning fick jag två påsar blod. Jag hade inte dött om jag inte fått dem, men de hjälpte mig på benen mycket snabbare än annars. 

Jag känner nästan aldrig av att jag lämnat blod, det sticker till när de sätter nålen såklart, någon enstaka gång har det gjort ont, men då har de justerat nålen lite. Idag sved det till när nålen gick genom huden, och när den drogs ut, men i övrigt ingenting alls. Fick en värmepåse att hålla i handen, jag har en tendens att få kalla händer och det försvårar tappandet. Men efteråt har jag känt mig alldeles darrig och lite svag, det har hållit i sig hela dagen. Hoppas det har givit med sig till i morgon. Ska vara duktig och äta järntabletterna den här vändan, och om jag blir lika risig efter nästa tappning så får jag kanske prata med personalen och se om man kan göra något åt saken i framtiden. 
Allmänt | |
Upp