Naprapaten.
Under en längre tid (typ sen tjejerna föddes...) har jag haft en halvtrasslig rygg och nacke, och har inte direkt tagit tag i det. Men på sista tiden har det blivit riktigt jobbigt, och av en massör fick jag höra att mitt bäcken är lite snett, vilket ger illusionen av olika långa ben. Så hon rekommenderade en naprapat.
Förra veckan var jag där för första gången, och det var lite nervöst faktiskt. Hon frågade en del om vad jag hade för problem och hur jag lever och sådär, om jag lyfter mycket till exempel... Jorå, jag har ju allt som oftast en unge på armen och det är självklart mycket lyft. Och enligt min "privata massör" är jag dåligt musklad i ryggen och de muskler som finns får ju jobba väldigt hårt i stället då. Inte konstigt att det gör ont och låser sig ibland.
I vilket fall, när hon kollat lite på ryggen så börjar hon trycka och pressa och ryggen knakar som jag vet inte vad. Finns det så mycket leder i ryggen verkligen? Nacken fick sig en omgång också, och sen började Smärtan. Hon pressade sina armbågar på mina ömma muskler och sa åt mig att andas. Varje gång jag andades ut så tryckte hon lite hårdare. Och visst, efter ett tag så släppte ju smärtan, så det var förstås effektivt, men satan vad ont det gjorde! Det värsta hon gjorde var när hon skulle "känna lite på höftböjarmusklerna". Känna lite lätt, tjena. Hon pressade ner fingrarna precis vid mina höftben, på samma ställe som jag haft ont till och från, samma ställe som det gör ont när ligamenten till livmodern töjs ut vid graviditet. Aaaaj! Jag gick därifrån mörbultad och en ny tid i näven.
Igår var det dags igen, ryggen och nacken knakade skönt som tidigare, men muskeltöjningarna och -pressandet gjorde ondare. När hon tryckt och pressat ett tag så frågade hon om hon fick sätta några akupunkturnålar på min rygg för att hjälpa dem att slappna av. Det tyckte jag lät som en bra idé, jag fick akupunktur när Leon föddes och upplevde det som effektivt och bra. Men när hon skulle sätta första nålen så skakade jag så mycket att hon inte ville utsätta kroppen för mer stress, så några nålar blev det inte. Usch, jag är förbaskat känslig för adrenalinpåslag, det räcker att jag blir arg i en pressad situation för att jag ska börja skaka som ett asplöv.
Hur som helst tyckte hon att jag skulle komma tillbaka nästa vecka också, tydligen är min rygg ganska fucked up. Tyvärr är det dyrt, 550 kronor per gång och inget högkostnadsskydd, men just nu känns det som att det är nödvändigt att få ordning på det, så kan jag underhålla med träning hemma sen, och kanske något besök var tredje månad eller så.
Det gör ont som satan när jag är där, och det är ovant att vara rörlig i ryggen, men i längden är det bra. Det behövs.