Gnällgnällgnäll.
Helen tycker att jag är kass på att uppdatera, och det kan jag faktiskt hålla med om! ;) Grejen är bara den att jag mest skulle fylla bloggen med gnäll, och jag tror inte att det är så himla underhållande. Jag har varit extremt gnällig på sista tiden, alltså hittat saker att störa mig på hela tiden. Till exempel folk som gillar sina egna statusuppdateringar på facebook.
"Fia-Lotta Andersson gillar att det är sol ute!"
Fia-Lotta Andersson gillar detta.
Eh ja. Vi förstod det när du skrev att du gillar att det är sol ute. Det finns dock undantag. Om någon äntligen pluggat färdigt och tagit lärarexamen, fått sin sjuksköterske-legitimation eller fått nytt jobb så är det okej att gilla sin egen status. ;)
Och jag gillar inte alla som skriver uppmärksamhetstörstande uppdateringar, dag efter dag efter dag efter dag... Alltså, skriv att du har ont i huvudet om du har huvudvärk. Skriv att du inte fick så bra betyg som du hoppats eller att bilen inte gick igenom besiktningen eller att du skulle träffa en kompis som ställde in! Återigen finns det undantag, oftast vägrar jag kommentera någons tionde uppdatering där det enbart står "trodde jag kunde lita på dig..." eller något liknande. Särskilt sur blir jag när någon faktiskt kommenterat och frågat vad som hänt eller hur personen mår och får till svar "vill inte ta det på facebook". Nähä. Varför ens börja skriva då? Skicka ett mail i så fall, mes.
Och nu känner jag ju faktiskt att jag helt enkelt borde plocka bort dessa personer från feeden. Det är ju rätt lätt gjort. Samtidigt så känner jag ett visst behov av att ha de där personerna kvar, för att få irritera mig lite. ;) Men nej. Några kommer faktiskt tas bort helt, vid närmare eftertanke, så slipper alla andra mitt gnäll.
Josephine kallar mitt gnäll för "vardagsobservationer". Det är en fin omskrivning!
För övrigt så flyter livet på. Leon har börjat äta smakportioner, potatis och palsternacka är tydligen Guds gåva till honom! Jag pratade med vår fina bvc-sköterska som godkände att öka på det också, så nu äter lill-skiten en hel del, och det är väldigt lite som hamnar på haklappen. Han har verkligen fattat det där med hur man får maten att åka bakåt i stället för framåt. Och för att fortsätta bebis-pratet så vände han sig från rygg till mage i onsdags. :) Eller ja, nästan i alla fall. Det var en arm i vägen, men han har fattat grejen i alla fall. Dessutom har han börjat uppskatta babygymmet och känner igen sin flaska. Härliga unge, men fa-an vad fort det går! :O
Tycker om att det nu är möjligt att ha lite aktiviteter på kvällarna, Andreas har grejer måndag och torsdag, och jag har både tisdag (kör), onsdag (träning) och torsdag (syjuntan). Nu ska väl sanningen sägas och jag har ännu inte börjat träna, men tanken är att jag ska göra det. På onsdagar. Så får vi väl se vad som händer sen, om jag ökar på eller inte.
Var hos läkaren idag, tsh var skyhögt, så det var bara att öka på Levaxin-dosen igen. Det kan ju verkligen förklara min trötthet och att jag känt mig så frusen på sista tiden. Så ville hon att jag skulle lämna en massa prover också, sex rör, allt som allt. Lille Skutt var med och trots att allting drog ut på tiden och jag hade missat ta med mat till honom så var han glad och nöjd hela tiden. Provsvaren skulle komma via brev, och jag skulle få svar på thyroidea-proverna på Leons läkarbesök på bvc. Smidigt att slå ihop det hela. ;)
Jag har fikat med både Tobbe och Helen idag, jäkligt trevligt! :D Längesen, så jag tror att vi måste göra det oftare, faktiskt. ;)